Fan, jag hade stängt av datorn...

...men jag måste kommentera Idrottsgalan.

Globen är fylld med gamla föredettingar och andra idrottare som tvingats avbryta träningen för att hylla några utvalda i skaran. Med ett lagomt roat ansiktsuttryck reser dom sig ideligen för att applådera en ny pristagare. Och fan den som inte klappar, då kan man komma med i tv och tvingas visa svenska folket hur ointresserad och missunnande man är.

Familjen Person tar hem ett par utmärkelser och mamma Persson gråter så att hela ansiktet bir skrynkligt.

Men så till Jerring priset. Finns det någon som man kan unna ett pris mer än Susanna Kallur? Hon som alltid är kvittrande glad, som slagit rekord efter rekord, som gråtit i direktsänd tv och som suttit där förra året och blivit slagen av ishockeylandslaget. Sedan har vi Zlatan, som flyttat bankkontot till skatteparadis och ibland inte har lust att spela för landslaget. Han som säger "öhh, nu överdriver ni så att..." två gånger när publiken applåderar och som svarar "öhh, må bäste man vinna" när det står mellan honom och Susanna.

Behöver jag säga att jag tycker Susanna borde vunnit?