Ny... frisyr

Jag har varit hos frisören och helt ofrivilligt har jag bytt skepnad från igenväxt bondkalufs till att se ut mer som en syntare. När jag sitter i frisörstolen i Skärholmen är allt som det brukar vara. Tafatta frågor om var jag bor och vad jag jobbar med tömmer ganska snabbt antalet samtalsämnen och efter 7 minuter blir det tyst. Jag sa, som jag brukar göra, att hon fick göra vad hon ville med mig... eller med håret... frisören alltså.

Hårtussarna flyger och om man har frisörvägrat sedan i augusti som jag har så blir det ganska stora tussar. Allt i nacken försvinner, på sidorna också. Men sedan blåser hon det torrt och tar bort kappan utan att ha nuddat luggen. Lite förvånad och omtumlad får jag fram: "luggen...?" Hon svarar: "ja, visst blev det snyggt, det är inne nu"

Men det är nog inte så farligt som det låter, det blev bara inte riktigt som jag hade tänkt.