Någon som vill ha en salamander?

Jag har sålt mina fiskar (när jag insett att att de nog aldrig kommer att dö av sig själva). En zoo-affär i Gävle tog emot dom och de känns ju jätte bra (speciellt efter den lilla olyckan i somras...) Kvar finns dock två salamandrar (ett slags groddjur)som jag på något mystiskt vis fått. Det är väl inte så jobbigt att ha dom här men problemet är att jag glömmer att mata de små liven (därför tycker jag att det är konstigt att de aldrig dör) Så är det någon som känner att; -Ja två salamandrar skulle ju vara roliga att ha som kompisar, då är det bara att höra av sig.

Kan dessutom berätta att jag städat och att jag nu kan ta mig fram till sängen utan att slå mig på något.

Höstlov!

Nästa vecka är det höstlov i Gävleborg (och kanske i resten av Sverige också). Det här ska jag fira genom att vara lite ledig. För det blev ju ganska många helger som jag jobbade i valrörelsen och med helgjobb följer komptimmar...

Så den här veckan hade jag tänkt hinna med allt jag inte hunnit med tidigare. Idag har jag till exempel städat. Bilen är lortig, centeravdelningen (där jag är ordförande) är misskött dessutom har jag tid hos tandläkaren på tisdag, möte på banken på onsdag och "blodgivartid" på fredag.

Min kropp är förslappad och med tanke på min vasaloppsbiljett vore det klokt om jag tränade lite den här vecka också.

Ja, jag kan inte riktigt hålla mig borta så imorgon ska jag in en sväng till kontoret och fixa det viktigaste, men sen är jag ledig. Jag brukar inte alltid hinna med allt jag planerat men vi får väl se hur det går.

Ljusdalsposten om förtroendet för politiker.

Som jag tidigare skrivit var CUF i början på veckan i Ljusdals kommun och gjorde skolbesök med vår nya kampanj "ett plåster på makten". På slottegymnasiet i Ljusdal genomförde vi en enkät undersökning med samma tema och som ett led i kampanjen.

Det här gör vi för att sätta press på politiker att ta till vara ungas åsikter och kunna ge ungdomar i länet chans att påverka de som bestämmer.

Resultatet från undersökningen talar sitt tydliga språk, förtroendet för politiker är mycket lågt, likaså det upplevda inflytandet i kommunen. Av de som svarat på enkäten säger 77% att de har inget eller litet förtroende för sina lokala politiker, 86% säger att de har inget eller litet inflytande i hemkommunen. Trots en lång valrörelse har bara knappt en tredjedel av ungdomarna träffat en politiker det senaste året.

I enkätsvaren ser vi ändå att 22% av de unga skulle kunna tänka sig att engagera sig politiskt men att de upplever att steget är för stort. Det här är en varningsklocka för alla lokala politiker och en uppmaning om att det är dags att börja lyssna på unga och ta till vara på deras åsikter.

Beviset på att vi kom med i tidningen finns här. Om man är så lyckligt lottad så att man prenumererar på Ljusdalsposten har man dessutom den stora äran att läsa artikeln.

Tack Cecilia!

Jag måste härmed framföra min djupaste tacksamhet till Cecilia Hansson som snyggat till min blogg. Tack!

Folk som känner mig vet att jag näst intill är teknikförgentlig, det tog ett bra tag innan jag skaffade den här bloggen. Och det är klart att jag stött på ett och annat hinder på vägen och då har jag frågat Cissi, då löser det sig alltid.

Höres.

Vilken soppa, folkhemmet!

Oj, oj, oj. Ska det aldrig ta slut undrar man. Men nej, det håller på fortfarande, folkhemmet i Hofors Torsåker stretar på och deras partimedlemmar hjälper till så gott de kan.

Det började med att Folkhemmets Anitha Näsström hade satt upp plakat med främlingsfientliga texter i sin butik (jag vet för jag har varit där och läst dom). Det här avslöjade arbetarbladet, läs här. Jag svarade ganska snart tillsammans med Hans Larsson och förklarade Centerpartiets avståndstagande, så här. Folkhemmet börjar tycka att situationen är lite jobbig och i stället för att ta avstånd från de främlingsförgentliga uttalandena skyller de på media, på något vis lite tragiskt, läs här.

Ännu lite jobbigare blir det för Folkhemmet när en medlem anmäler att han blivit misshandlad för hans politiska åsikter. Senare kommer det fram (med ett flertal vittnen) att folkhemsmedlemmen varit så full att han själv ramlat ner för en trappa. Personen som han polisanmält för misshandel gör en motanmälan för sadegörelse, lite tragikomiskt läs det här.

För att lugna ner både redaktioner och befolkning lägger Folkhemmet en motion om invandring och flyktingar, det som är märkligt och tvivelaktigt är att Folkhemmet får en helt okritisk artikel, läs här. Men hur ska invandrare kunna känna sig hemma i Hofors när uttalanden som Anithas är ok?

Jag fruktar att skälet till att Folkhemmet inte tagit avstånd från Anithas uttalanden är en rädsla för att tappa röster. Folkhemmet har visat sig vara ett parti som bedriver populism, baktalar, klagar och polisanmäler det mesta för att komma i media.

En vanlig dag på jobbet.

I början på veckan var jag i Ljusdal och Järvsö och jobbade (du vet bär lillbabs och ramsby kommer ifrån) Man kan inte påstå (ens med den generösaste tolkning) att jag bor centralt i Gävleborg. Jag bor liksom längst ner till vänster i länet och det tar en stund att åka till Järvsö (jag klev upp kvart i fem...) Men kollektivtrafiken är faktiskt ganska bra och jag brukar kunna ta mig dit jag ska.

I Järvsö va vi på måndagen med mig hade jag Magnus Andersson och Jonas Rask Samuelsson. Det var ett lyckat skolbesök med 10 nya medlemmar och en liten after school... På gymnasiet i Ljusdal var det mer tungrott men det blev ändå en ny medlem och några som ville ha mer information. Dessutom genomförde vi en "plåster på makten enkät" som vi ska presentera för media idag.

Det var två dagar på jobbet det, idag sitter jag på kontor och gör medlemsutskick, pillar med hemsidan och bokar in nya skolbesök. Jag borde städa också...

En lång dag på ICA.

Idag har jag varit ledig från mitt ombudsmannajobb och i stället arbetat på min gamla arbetsplats, ICA i Torsåker.

Det är faktiskt roligt med omväxling ibland (även om jag inte skulle vilja ha det som heltidsjobb). Det var också lite intressant att se om jag skulle komma ihåg hur man gjorde och alla koder och PLU- nummer och sånt. Gurka= 321. Men det blev en lång dag på ICA, 8- 20. Mango= 226. Dessutom får man ju träffa många bekanta när man jobbar på ICA på en sån liten ort. Apelsin= 301. Även om det mer och mer börjar bli så att alla känner apan så är det trevligt att prata om väder och vind och vad som hänt i byn. Tomat= 337.

Många kunder har frågat om tv- licensen idag faktiskt, du har väl betalat Henrik? Annars ser vi ju hur det går, men jag kan lugnt meddela att jag har betalt tv-licensen och att jag inte anlitet någon polsk barnflicka...

Imorgon är det "vanliga" jobbet som gäller igen, det blir kul. Bilen ska lämnas in på lagning också, det blir inte kul.

Jag blir varm av nya medlemmar.

Igår och idag har jag varit med och träffat nya medlemmar som gått med under valrörelsen. Igår var vi i Bollnäs och idag har vi varit i Gävle. Det är så jäkla kul att träffa nya medlemmar!

Ofta (inte alltid) tror den nye medlemmen att den är lägre prioriterad och mindre viktig. "Får jag verkligen gå på den kursen?" "Får jag också vara med på skolbesök?" Varje ny medlem är guld värd, varje ny medlem behövs och det måste vi berätta. Det är inte vi i DS eller i avdelningsstyrelsen som är CUF, vi medlemmar (nya som gamla) är CUF tillsammans och alla är lika viktiga.

Jag blir inspirerad av det här, jag vill jobba mer, besöka fler skolor och träffa fler nya medlemmar!

Tillsammans är vi starka, tilsammans kan vi förändra!

Ivaderad av slemmiga typer.

Nu har verkligen hösten kommit. Imorse var frosten här och bara ett fåtal löv finns kvar på trädgrenarna. På dagarna är det blött och fuktigt i gräset och på marken. Det enda positiva med det här är att snön snart kommer, eller hur?

Idag när jag kom till jobbet satt tre filurer och väntade på mig utanför kontoret. Dom hade väl lockats fram av den fuktiga luften och förmultnande växtdelar. Där utanför trappen satt dom i alla fall och stirrade på mig med sina minst sagt utstående ögon, utan att säga ett ord.

Jag gjorde an avledande mannöver och tog mig in i byggnaden. Kvar utanför blev de tre kamraterna som sakta släpade sig mot dikeskanten och som med all säkerhet inte längtade efter snön.

Att inte få bli vuxen.

Här om dagen kunde man läsa på dn.se att allt fler unga bor kvar hemma hos föräldrarna en längre tid än vad man gjorde förr. I artikeln stod det att andelen 25-åriga kvinnor i glesbygden som bor kvar hemma ligger på 56 % och att andelen har ökat från 10,5 % till 16% på ett år i Stockholm. I Stockholm bor nästan var fjärde man i 25-årsåldern fortfarande kvar hemma hos föräldrarna. Förklaringen är den hårdnande arbetsmarknaden, att man inte får jobb helt enkelt.

Utan jobb = låg eller ingen inkomst = livegen.

När va ute i valrörelsen och pratade om jobb och ungdomsarbetslöshet snackade jag en hel del om det här, att man som ung idag har svårare att bli ”vuxen”. Jag och Centerpartiet har pratat om ungdomsarbetslöshet som leder till ökad utslagning och segregering på arbetsmarknaden där unga drar det kortaste strået. Jag har förklarat problembilden man har när man är ung och arbetslös, då man inte kan ta ett lån, då man inte har råd att skaffa bil (något som faktiskt kan vara en ödesdiger grej om man inte bor i stan), då man inte har råd att bilda familj mm. Att inte ha ett jobb och allt vad det innebär leder till försvagad självkänsla.

Att bli vägrad att bli ”vuxen på riktigt” är inte kul.

Jobbfrågan var den fråga som avgjorde valet och det kommer också vara frågan som avgör valet om fyra år. Den nybildade regeringen måste bevisa att vår politik sänker arbetslösheten och ger fler jobb. Inte på länge har Sverige varit bättre rustad för att stimulera uppkomsten av nya arbetstillfällen och ett batteri av åtgärder väntar på att genomföras.

Men visst är det en utmaning för Allians för Sverige att skapa dessa nya jobb, det kommer inte att bli jättelätt och de kommer inte att skapas över en natt. För jobben ska skapas i ett läge då vi, i och för sig, har en högkonjunktur men frågan är hur länge denna högkonjunktur kommer att hålla, knappast fyra år. Socialdemokraterna är några som kan intyga att detta inte är lätt, för under deras fyra senaste år vid makten har de lyckats öka arbetslösheten trots en konjunktur som förstärktes.

Så, heja Maud, lycka till som näringsminister!

Blev det ändå så att sd kom in i Hoforspolitiken?

Jag har följt en artikelserie i arbetarbladet och nu börjar jag bli lite mörkrädd. Artiklarna handlar om det lokala partiet "Folkhemmet Hofors Torsåker" och deras representant Anitha Näsström. Orsaken till artikelserien är att Näsström satt upp plakat där hon bland annat skriver att Hoforsborna ”blir bestulna, våldtagna och allmänt störda av dessa invandrare”.

Själv säger hon att Sverigedemokraterna är det parti som ligger henne närmast. Per Åslund folkhemmets "ledare" säger att hennes åsikter absolut inte är något problem, han tycker i stället att hon är precis vad som behövs i Hofors politiska liv. Då undrar jag Per Åslund, vilka är Folkhemmets gemensamma värderingar eller har ni inga?

Visst har vi under lång tid haft en flyktingpolitik som inte sett till individen och som varit stel och oflexibel men att syfta på flyktingar och säga ”Vi har så mycket elände i vårt samhälle, så vi behöver absolut inte importera mer!” det är oacceptabelt. Då har man varje fall passerat min gräns när det gäller rasism och främlingsfientlighet.

Det är dags för folkhemmet att deklarera var de står i frågan. Om folkhemmets värderingar inte överensstämmer med Näsströms kanske det är dags att rensa i leden?